Nu börjar Gillis rum bli helt klart här hemma. Först på tur var ju vårt sovrum och nu är det bara småpiff kvar i Gillis rum sen är även det helt klart. Är kär i denna kombination av tapeten och den blommiga klädseln på den lilla stolen som faktiskt har tillhört min pappa som barn. Är så glad över att den numera står här. Veckans fredagsbukett kom min svärmor förbi med. Det blev jag väldigt glad över. Även i bebisens rum pågår piff, trots att det återstår att måla golvlister. Men jag kan inte hålla mig, det är så mysigt att gå omkring där inne och fixa. Förutom piff och fredagsbuketter har helgen bestått av: - Babyshower för bästis Cecilia och personen i hennes mage som kan bestämma sig för att komma ut vilken dag som helst nu. - Diskberg i vårt badkar. Vi har nämligen inget kök just nu eftersom att renovering pågår för fullt. Inte alls särskilt härligt. Men desto härligare när det är klart. - Hämtmat och tråkig mat p.g.a ovan. - Tidiga kvällar p.g.a galen trötthet och för att sovrummet är så fint och skönt att dra sig undan till när byggdamm, verktyg och annat härjar i kök och vardagsrum. Och så lite annat: - Efter dagens cellgiftsbehandling har jag endast två gånger kvar. Två ynka gånger. Halleluja! - 46 dagar kvar till bf. Galet! - Den 8 mars, på självaste internationella kvinnodagen när mitt instagramflöde fylldes av "the future is female" citat fick jag reda på att cancern jag burit inom mig uppkom för att jag är bärare av den ärftliga genen BRCA1 3171 ins5, även kallad den västsvenska mutationen. På torsdag har jag möte med min läkare för att bestämma hur vi går vidare men jag vet redan nu att han rekommenderar strålning, operation (borttagning) av det andra bröstet, intag av hormondämpande tablett under 5-10år och borttagning av äggstockar och ledare innan jag fyllt 40år. Mina känslor inför detta är väldigt tudelade, jag är såklart glad över att det finns så mycket forskning kring just denna typ av cancer och självklart vill jag göra allt för att minimera risken för återfall men samtidigt går jag och funderar över vem jag blir av att äta den där hormondämpande tabletten, inga bröst och äggstockar? Hur mycket kvinna är jag då? Så just precis den 8 mars kändes varenda t-shirt med ett feministiskt budskap som ett jäkla hån då det är just de kvinnliga hormonerna inom mig som gör det möjligt för den här typen av cancer att bildas och växa. Men att vara bitter klär inte någon så jag ska nog få bukt på de bittra och sorgsna tankarna men jag vill ändå dela med mig då jag mår bättre av att ventilera och så tycker jag att det är så viktigt att prata/skriva om sådant här. - På tal om att prata om det så måste jag tacka för allt fint som skrivits och alla positiva kommentarer jag fått i samband med reportaget i Elle Decoration. TACK! - Som om det inte inläggen jag länkar till ovan vore nog med egoboost så skrev Elsa ett himla bra inlägg i veckan och när jag kom till det första tipset i hennes lista "fem favoritplatser på internet" som var min blogg och när jag läste hennes fina ord om mig gick gråten inte att hejda. Jag känner mig fortfarande rörd och jag är så lycklig över att det faktiskt finns så mycket fint här på internet. Elsa - jag önskar att du var min vän på riktigt också ♡ - Snart är det påsk! En av min favorithögtider och förhoppningsvis står vårt kök helt klart då så att vi kan ha middag för alla våra bästisar. Hoppas att ni har en fin start på veckan nu!
