Jag älskar känslan och ljuset i vårt hus om kvällarna. Solen går ner bakom björkarna och skapar de mest magiska solkatterna, i takt med att solen sjunker lägger det sig ett lugn över hela området och Gillis som minst sagt är en ganska intensiv 1,5 åring somnar oftast någon gång mellan 18-19. Känslan av ett alldeles tyst hus men som ändå är fyllt med familj och hund är nog en av de bästa känslor jag vet. Lugnet och all tid som helt plötsligt finns till att göra sådant man annars inte kan göra under dagen när man har annat som kräver ens tid. Som att ligga på golvet med lilla E och snacka lite under tiden jag byter blöja och tar på pyjamas. Eller plocka in en bukett med viburnum från vårt träd och ställa på soffbordet. Ikväll blev det hämtad thaimat till middag framför Robinson som både jag och Adam är helt fast i. Måste vara den bästa säsongen sedan de första säsongerna i slutet av 90-talet, eller så är det bara vi som inte har så höga krav på kvällsunderhållningen längre. Haha.. Ska förresten visa upp vårt viburnum träd här snart. Det är så galet stort. Har bara sett buskar tidigare så jag undrar hur det har kunnat bli så stort som det är. Det är så spännande med en trädgård där man inte riktigt vet vad som finns. Nu blir det kaffe och glass, hoppas att ni har en fin kväll. Tusen tack för all fin respons jag fick efter förra inlägget förresten ♡
