Säg hej till min bästis Cecilia och hennes gulliga familj som består av sambon Johan, bebisen Björn och hunden Bertil som bor i detta 1920-talshus här i Göteborg. De ska faktiskt också flytta till Borås, till Cecilias föräldrahem och vi blir återigen grannar precis som när båda bodde i Linné och som när vi växte upp. Är orimligt pepp över det men det är en helt annat historia. Eftersom att de nu ska sälja detta fina hus kände jag att det liksom är för fint för att inte dela med mig av det här på bloggen så jag frågade snällt om jag och Alice fick komma förbi förra veckan och det fick vi så häng med här nu! Cecilia är den mest kreativa, formstarka och proffsiga personen jag känner och redan i hallen tycker jag att det syns. Personliga inslag, perfekta färgmatchningar och drömlampor. Allt hon tar sig för gör hon till 110% och utan att låta alldeles för mycket som en mäklare är inget lämnat åt slumpen här. Älskar denna tapeten! In till vänster ligger köket. Som är platsbyggt och målat för hand. Bra att ha grejer på rad Musselmalet servisen har Cecilia ärvt av sin mormor och istället för att stå i ett skåp och samla damm används det faktiskt vid alla fikatillfällen. Och precis ett sådant tillfälle var det dags för lagom till att vi hade fotat klart i köket. Vi slog oss ner här vid matsalsbordet. Mjölk ur en ekorre. Så typiskt Cecilia som älskar djur och har något tvångsmässigt beteende att köpa typ precis allt som föreställer ett djur. Alltså ingen slump att deras son heter Björn. Förutom djur älskar hon att fika precis lika mycket som jag gör och har även samma beslutsångest inför att välja bland goda grejer så vi köper alltid allt vi gillar och delar. Bredvid matsalen ligger tv-rummet. Men först dukar vi undan. Klart! Kolla koppen med snödroppar i kakelugnen. Så fint! Bortanför köket och matsalen ligger glasverandan som är så himla mysig. Soffmys i ena änden av rummet. Växten som klättrar är en Porslinsblomma och är ursprungligen en stickling från Cecilias mormors gamla planta. Hon dog 1993 så den är alltså närmre 30 år gammal och överlever allt. Cecilia hälsar att man kan resa bort hur länge som helst och glömma av den helt. Som en kackerlacka, omöjlig att ta död på. Låter ju väldigt bra! Ska se om jag kan få en stickling sen framåt våren. Så härligt med denna lilla sittgrupp och kolla in pelargonsamlingen. Fint att trästommen får synas på denna väggen som tidigare varit yttervägg, innan verandan byggdes. Alla djurillustrationer har Cecilia gjort och bokhyllan är givetvis färgkoordinerad. Älskar den lilla igelkotten där uppe till höger. Nu går vi upp en våning och kikar. Den gröna kulören på pärlsponten här i kombination med de trärena trappstegen (som Johan slipat ner för hand) och trappräcket är så fin. Det första rummet man möts av är Cecilias arbetsrum. Självklart har hon ett ritbord. Och massa pennor. Nästa rum är Björns Och det är fyllt med djur. Illustrationen där på väggen prydde dopinbjudan och är gjord av Cecilia och kudden där i soffan har mamma/mormor Helen gjort. Man ser ju vart Cecilia har fått sina skapande händer ifrån. Cykeln fick han av oss och ett kompisar till i doppresent och trots att han fortfarande är lite liten för att använda den matchar den ju övriga rummet väldigt snyggt. Innanför Björns rum ligger Cecilia och Johans. Så mysigt med snedtak och fönster precis ovanför sängen. Garderoberna är platsbyggda och målade för hand. Handtagen i läder har Cecilia skurit till själv och utrymmet där i mitten är perfekt för spegel och sittplats. Tack för titten! Är ni nyfikna på att se mer har mäklarannonsen precis lagts upp här. Foto: Alice.J Och så till sist något som liksom sätter huvudet på spiken på hur Cecilia är. Jag frågade nämligen om hon mindes vilka färgkoder de använt sig av och då skickar hon över detta någon minut senare. Hon har alltså samlat allt såhär snyggt i ett dokument för att det är så smidigt att ha. Så varsågoda att spara ner!
