Precis som Krickelin längtar jag något helt obeskrivligt mycket efter våren och sommaren. Jag vet att det inte hjälper att gå och tänka på hur mycket man längtar efter saker, för de kommer ju tids nog ändå. Men jag måste skriva av mig och ber samtidigt vädergudarna om att få en fin och snäll vår, försommar, sommar och sensommar. Här följer ett bildregn från förra sommaren och en massa längtan. Jag längtar efter den första värmande vårsolen, efter den första glassen på en parkbänk i solen, vårblommorna, särskilt pioner och hudkex, det första kvällsdoppet i havet och alla andra salta bad, morgondagg i gräset, sill & potatis, kaffe i termos, åka båt, ha långa varma dagar tillsammans med de allra bästa vännerna ute i skärgården, skratt, flytvästar, grillmiddagar utomhus trots att det är lite för kallt. Jag längtar efter att cykla, gå planlöst längs havet på klipporna, rabarberpaj, bli fräknig, dricka morgonkaffet utomhus, svenska jordgubbar, packa stråväskan inför en dag på en solvarm klippa, gå runt i klänningar som luktar sol och äta räkor på klipporna medans solen går ner. Jag längtar efter att få stå på den där platsen vid havet och säga JA till min fästman men alla våra fina vänner och familj som vittnen, jag längtar efter festen som kommer vara fram tills att solen går upp igen och all kärlek som kommer spira. Åh vad jag längtar!
