För åtta månader sedan skrev jag ett inlägg om saker jag längtar till. Jag var mitt uppe i min cellgiftsbehandling, det var januari, jag var gravid och vi hade precis flyttat in i huset som vi nästintill totalrenoverade medan vi bodde i kaoset. När jag tänker tillbaka på den tiden blir jag ledsen. Såhär i efterhand förstår jag inte hur jag ändå fick ihop livet som tuffade på. Jag kände mig som den mest mörbultade människan som vandrat på jorden, både psykiskt och fysiskt. Jag var så ofantligt trött. Trött i huvudet, trött i kroppen, trött på att lägga så mycket tid på sjukhus. Men efter varje cellgiftsbehandling var jag så speedad på grund av kortisonet jag fick, hjärtat slog dubbelslag och jag tyckte att det var toppen för att jag äntligen fick känna mig lite som mig själv igen, inte den tunga, trötta och sköra Johanna. Det var på kvällen efter min fjärde behandling som jag skrev inlägget om sakerna jag längtade till. Det hjälpte mig något oerhört. Jag behövde visualisera kring dessa grejer för att min hjärna inte skulle skrumpna ihop av trötthet, oro, väntan och sjukhusdoft. Nu har det alltså gått åtta månader och nästan precis varenda grej på listan har hänt. Jag åkte upp till Stockholm och kammade hem priset för Årets Inredningsbloggare 2018 på Elle Decoration Design Awards, jag åt semlor så att det stod mig upp till öronen när säsongen var slut, köket blev helt klart, det blev både ett och två besök Köpenhamn, Gillis skolades in på världens bästa förskola, jag sådde fröer, satte dahliaknölar i jord, njöt av den första värmande solen, tvättade och vek ihop små babyplagg i prydliga högar, packade bb-väskan och hörde mig själv säga "-hej älskling" med min allra snällaste röst när jag fick se min nyfödda nakna, knubbiga, blöta, alldeles perfekta lilla dotter för första gången. Syrenbuskarna blommade, jag plockade in buketter, låg i soffan och sniffade på min bebis, njöt av att kunna skåla i champagne, köpte en Christiania bike till mig själv och cyklar numera omkring med den. Sen kom den där evighetslånga sommaren, precis som jag önskade. Jag grejade i vår trädgård, middagar med kompisar avlöste varandra och jag tog rekordmånga dopp i havet. Den där stora festen blev dock inte av, inte heller en tripp till Helenekilde, en kväll på champagnebaren eller en båttur med båda barnen. Men som tur är blir det sommar nästa år också och då tar vi tag i det där som inte blev av i år och gör allt och lite till igen. Nog pratat om det som varit, nu blickar vi framåt istället, eller kanske bara vilar i nuet. Får man ens det i dagens samhälle? Visst har jag saker jag längtar till nu också. Men de känns inte längre lika livsviktiga och jag behöver inte ha målbilder på samma sätt som jag behövde då för åtta månader sedan. Jag har till och med storartade drömmar men just nu är jag så himla tillfreds med hur det är precis just nu. Jag älskar våra vardagar och helger och njuter faktiskt varje dag. Jag längtar inte bort och behöver inte ha några storslagna planer. Jag vill vara här och nu och kan vila i tanken på NU. Samtidigt som att jag känner ett lugn inför det som komma skall, det kommer en vinter, en vår, en sommar och en höst. På repeat. Så härligt ju och något jag verkligen kan unna mig att känna efter allt som varit. Jag skriver unna mig eftersom att detta inte är ett tillstånd jag är van vid, jag har absolut njutit av livet men alltid längtat till nästa steg. Nästa boende, nästa resa, nästa jobbuppdrag o.s.v. Men nu är jag alltså nöjd. Nästan så att jag är lite rädd för det men jag väljer som sagt att unna mig den känslan. Man vet ju aldrig hur länge den varar. Denna hösten har jag inga storartade planer på något håll. Jag vill vara hemma med min familj, träffa mina vänner ofta, jobba med bloggen, äta god mat, träna, inte stressa någonstans och ta dagen lite som den kommer. Det här kommer jag fylla min höst med: - Mörka och kyliga kvällar betyder tänd brasa och vara inne och kolla på bra serier. - Laga smarriga pastarätter, mustiga grytor och dricka rödvin. - Klä mina barn i gulliga mössor. - Klä mina barn inklusive mig själv i stickade tröjor och vara ute i friska luften. Inte glömmma bort stranden bara för att det är kallt. - Gå ut i skogen och kanske hitta svamp om vi har tur. Om inte så stannar vi till i affären och köper kantareller och gör kantarellsmörgåsar till middag. - Köpa ny kamera! Min har sex år på nacken nu och är totalt slutkörd. - Gå och se Unga Astrid på bio. - Jag ska binda en höstkrans och hänga upp på ytterdörren. - Bjuda hem kompisar på valfri mataktivitet. Det vill säga frukost, brunch, lunch, middag, fika eller varför inte grilla korv och marshmallows i trädgården? - Fixa inne. Vi ska renovera vår hall, jag ska måla vår tv-bänk och Elisabeths rum ska bli mer än ett rum med ett skötbord. - Åka till Stockholm helt ensam för att jobba, träffa Elsa, gå på tryffelmiddag, köpa mitt favorit tea på NK och gästa en podd. - Läsa. - Dricka tea. - Bjuda in några kompisar på bubbel och pysseldag. - Ha dop för Elisabeth - Bada med tända ljus, en bok och kanske ett glas vin. - Om jag tar tag i det där med ridningen återstår att se. - På lördag har min bästis Linn och några kompisar till henne har styrt ihop en tjejdag med hemlig agenda. Som en möhippa utan att det är någon som ska gifta sig ungefär. Vi som är bjudna har bara fått tider och hur vi ska tänka kring outfit. Så laddad inför detta och funderar på att sno outfiten på tjejen på bilden i mitten av kollaget. Mysigt med höst ju! Alla bilder finner ni i min pinterestmapp "autumn".
