Januari är över men låt oss ta en kik i kamera albumet på vad som hänt sedan sist. I mitten av januari hade snön smält och då uppstår det fulaste jag vet. Smågrus på blöt asfalt. Förtjänar inte ens att förevigas egentligen men nu blev det så. Kanske för att jag var glad efter ett träningspass och kunde se det tragikomiska i att vi vandrar runt i det här. Åt ett mellis jag gillar just nu. Tipsade om det här. Vaniljkvarg, keso, varma bär, cashewnötter och chiafrön. Jag har varit på möte i huset på torget som en gång i tiden byggdes åt Handelsbanken men som nu tillhör fastighetsbolaget Cernera. Vi fick en rundtur i huset och det var så kul att få se bankdirektörens våning. Torgets julgran kom till sin rätt från denna höjd. Tvära kast. Nästa eftermiddag vaknade jag upp här med ett par äggstockar fattigare. En operation som jag vetat att jag behöver göra ändå sedan jag hade bröstcancer och fick veta att jag var brca1 bärare för över 7 år sedan. Har känt mig lite som en tickande bomb det senaste året så nu var det dags. Var så törstig, hungrig och kaffesugen eftersom att jag varken ätit eller druckit sedan kvällen innan så denna bricka kändes nästan lika underbar att få som den man får efter en förlossning. Var så glad att allt hade gått bra och att jag äntligen fick dricka mitt älskade kaffe så jag förevigade ögonblicket med en selfie. Tog till och med en till kopp. Sen kunde jag kissa utan problem så det var ok för mig att åka hem. Adam kom och hämtade mig och trots att jag verkligen ville gå insåg till och med jag att jag behövde en rullstol för att ta mig till bilen. Så yr! Resten av eftermiddagen och kvällen spenderades i sängen och soffan. Dagen därpå tyckte jag att jag kunde ge mig ut på en promenad men det tyckte varken Adam, mamma eller svärmor så jag lyssnade något motvilligt på dem och tog det lugnt hemma i sängen istället. Jag är något traumatiserad efter hela cancerperioden med tuffa operationer, cytostatikabehandlingen och samtidigt ha en 1 åring samt en bebis i magen. Jag vilade så mycket då, vilket jag såklart behövde. Men det var något otroligt deppigt över hela grejen och det gör att jag får tillbaka samma känslor så fort jag blir minsta nedsatt nu. Vill liksom vara igång. Hade iaf fin utsikt över en bukett som min bästis Cecilia kom förbi med och jag tog morfin, Ipren och Alvedon så jag hade noll ont. Alltid något. Sen blev det helg och jag insåg att jag hade rejält ont utan smärtlindring. Inte lika kaxig längre alltså. Värken i axlarna var så obehaglig och magen kändes upplåst och sargad. Yr var jag också. Inte konstigt såklart och helt normalt efter en sådan operation. Jag tog mig ut på en kort promenad med Adam i handen och barnen springandes framför. Mot lekplatsen. Det var så grått och regnigt och jag kände mig så skör. Stod på lekplatsen och sa till Adam att detta var botten. Den var officiellt nådd. En grå regnig januarilördag, yr och öm, nyopererad utan äggstockar och orolig över hur jag skulle må framöver utan dem. Hade dessutom precis sett en reel där budskapet var: Du har 100 problem fram till att du blir sjuk. Då har du bara ett. Så sant. Jag vill aldrig mer vara sjuk. Jag vill alltid ha 100 problem tack. Vi gick hem och drack kaffe. Det var gott. Kändes skönt att ha sagt rakt ut att botten var nådd. Nu kunde det bara bli bättre. Jag roade mig med att placera ut blommor som jag fått av nära och kära. Sen packade jag upp några nya produkter från Clarins som jag ska testa. Men mest vilade jag resten av helgen. Sen blev det måndag och jag kände mig bättre. Inte som vanligt men absolut bättre. Har börjat dricka en kopp med Matcha Collagen + Lion's mane & Mct efter frukosten. Ska tydligen vara bra och jag tycker att det är gott så det känns härligt. Bestämde mig för att bege mig ut på en promenad i morgonsolen och tur var väl det för det var så vackert. Gick dock inte så snabbt, en runda som vanligtvis tar mig 10 minuter att gå tog ungefär 40 minuter. En tjej stannade mig där på skogsstigen och berättade om det ovanliga naturfenomenet håris och pekade vart jag kunde hitta. Blev så glad och fascinerad. Människor och naturen ändå. Älskvärda. Sen rullade veckan på hyfsat normalt, lite lugnare än vanligt men med en underbar känsla innanför bröstet. Jag känner mig fri på ett sätt jag inte känt på länge. Kanske inte någonsin? Eller var det innan cancern? Vet inte exakt men jag är så lättad och glad. Adam säger att det syns i mina ögon och hörs på skrattet. Jag njöt av mina skogspromenader, åt middag med min mamma och bröder och träffade Alice i Göteborg. Åt detta otroligt goda till mellis ungefär varje dag. Får passa på nu när apelsinerna är så goda. Grekiskt yoghurt, blodapelsiner, jordnötssmör, kokosflakes och cacao nibs. På fredagen kände jag mig redo. Första springturen sedan operationen och det var underbart. Skickade denna bild till Cecilia för att meddela lyckan. På lördagen hade Säsongsbagarn pop up på Salusso som ligger en kort cykeltur från oss och jag var så glad över att kunna ta lådcykeln dit strax efter att jag vaknat. Vill att de ska finnas här varje helg. Peppen på helgfrukost var total bland samtliga i familjen. Jag gjorde en annan variant på yoghurt ihop med apelsiner. Denna gången med pistagenötter, mynta, honung, olivolja och lite flingsalt. Vaaaaarrrsågoooodaaa! Kom och ät frukost. Ben ville bjuda på morgonshow. När alla ätit upp och vi dukat undan nöjt jag av det ljuvliga konceptet fukostbulle. Helt enkelt en bulle man äter direkt efter frukosten och en ny kopp kaffe. Det är så gott tycker jag. Sen lunkade helgen på med allt från barnkalas, skogen, kompisar, fotbollsträning och så premiärgrillade vi för året. Ny vecka och äntligen tillbaka på gymmet. Att träna är verkligen en stor del av mitt välmående så det kändes underbart att vara tillbaka. Firade med den goda vietnamesiska biffsalladen från Qui till lunch. Ber alltid om extra protein och grönsaker och lite mindre nudlar. Var i Göteborg för att göra lite butik research tillsammans med Cecilia till ett projekt. Det resulterade i att vi gick till COS där jag av någon anledning aldrig går in annars. Såg så mycket fint som jag inte hann prova eller men la på minnet för att kika närmre på en annan gång. Bland annat denna ulltröjan, denna klänning och denna cardigan. Vi åt lunch på bar bulot och en gullig tjej som läser bloggen kom fram för att säga hej och tacka för all inspiration. Hon berättade att hon var från Stockholm men var nere i Göteborg över dagen på jobb och hade undrat vart hon skulle gå och äta lunch. Så hon hade kikat in på bloggen och sett att jag tipsat om bar bulot så hon bestämde sig för att gå hit och medan hon satt och åt hade jag dykt upp. Roligt ju! Älskar när sådant händer. Tack än en gång för att du kom fram och var så gullig. Efter lunchen kikade vi in hos Artilleriet och blev förtjusta i detta bord som ej är ordentligt lanserat ännu men på gång. Så håll utkik. Christian berättade att det är han som har ritat det och jag är mycket imponerad. Vidare till Vallgatan där jag testade dessa glasögon för andra gången. 100% trend som säkerligen är över lagom till sommaren kommer vilket jag egentligen inte brukar falla för men jag kan inte riktigt låta bli att tänka att de är lite coola. Blev dock inget köp. Så jag funderar vidare. Kikade på sneakers och dessa tyckte jag om. I torsdags var det gråare än gråast ute. Men mer livat inne. Elisabeth skulle ha pyjamasparty med sina bästisar efter skolan och vi hade förberett på hennes rum. Det var så gulligt att se dem tillsammans här sen 💘 Fredagen kom och jag premiäranvände mina nya skor. Dock ej utomhus men lite kul kan man ju få ha en helt vanlig fredag hemma. Har även ett par nya favoritjeans. Coral från Arket. Normala i stolek och perfekt längd för mig som är 170cm, jag har storlek 27 på dessa. När klockan slog 17.45 bestämde jag att fredagsmyset och helgen kunde börja.
