Förra veckan kändes som första riktiga höstveckan, inte minst för att Adam hade beställt nya stövlar till hela familjen som jag radade upp i hallen. Premiäranvände mina höga glansiga och klädde på mig min långa oljerock när jag skulle gå och hämta barnen. En anna grej vi fick plocka fram här hemma var våra inomhustofflor. Nu syns de iofs inte så mycket här men finns det något gulligare än barn i ulliga tofflor? Dagen efter var det sol igen. Men kallt! Får ha både fårskinn och pläd i cykellådan nu. En mycket härlig morgonpromenad. Mer och mer gula löv för varje dag nu. Jag fick min efterlängtade Biff Rydberg till middag. Plötsligt fredag och en regning morgonpromenad. Grötfrukost och helgbilaga. Kvart i tre sladdade jag in på mitt gamla stammishak Bar Robusta för att köpa en kaffe men insåg att det numera är en mer renodlad restaurang. Kul! De hade som tur var kvar take away kaffe. Jag tog med min kopp och stagade vidare mot Rosengatan där jag skulle på möte med de nya ägarna till den här drömmen. Rosor i rabatterna såklart. Och en kasse fylld med prover. Jag ska hjälpa de nya ägarna med lite val inför den stundande renoveringen och jag nyper mig själv i armen för att det är så roligt. I det gamla skafferiet sker som tur är ingen renovering. Var tvungen att föreviga den smarta fönsterhaspen. Perfekt att kunna öppna precis så mycket som behövs för att hålla en lagom temperatur där inne. Klipp till lördag förmiddag och vi lämnar ett regnigt Borås. Anländer till ett soligt Nötö två timmar senare. Obligatorska "vi är framme bilden". Obligatorisk kaffe och bulle på bänken för att bara sitta och stirra ut över havet. Sen ut med båten. På den har stranden badade vi sist vi var här. Vi hade några hummertinor i som vi skulle dra upp. Fick dock inget förutom några krabbor. Tångkrabborna fick hoppa tillbaka i såklart. Barnen var lika pepp över krabbor som humrar och Adam hade fått några tidigare i veckan så det gick ingen nöd på oss. Dags att köra tillbaka. Eller Ben tror att han körde. Så glad arv vi lyckades pricka in en sådan här ljuvlig dag här. Barnen fick mersmak på fisket så vi hängde lite vid bryggan. Inte mig emot när utsikten ser ut såhär. Där bortanför vassen gifte vi oss. Älskar naturens färger just nu. Det brända mot en klarblå himmel och så lite rött. Visst syns det till och med på havsbotten att det är höst? Tänk så gott med nyponsoppa tänkte jag när jag upptäckte dessa. Nu fick det dock vara nog med fiske för idag. Jag gick upp till huset i förväg för att förbereda lördagsmyset. Elisabeth kom springandes med en blomma. Jag fixade, klädde på mig pyjamas, tog ett glas vin och började läsa boken som jag läste i ett rasande tempo. Får aldrig sådan läsro hemma, bara här på Nötö. Adam lagade en gräddig pasta och vi vinkade hejdå till solen. Har hört någonstans att man människor som ser solnedgångar regelbundet är lyckligare. Vet ej om det stämmer men jag förstår verkligen OM det skulle vara så. Samma vy men klockan 07.21. Det är alltså söndag morgon. Efter frukost gick jag ut på en runda som jag verkligen håller kär. Det är på sådana här platser man gör Ronja Röverdotter skri och känner livet i sig. Älskar platser med fri horisont över havet. Nere vid "mitt" badställe mötte Adam och barnen upp med handduk och kaffe. Tusen procent nöjd. Kanske årets sista dopp i havet? Tack för det här året. Längtar till nästa. Och tack för det här dygnet Nötö. Hemma igen och jag var vrålhungrig och kaffesugen så jag gjorde en smoothiebowl och njöt av mitt kaffe på trappen medan resten av familjen var iväg på fotboll. Det var den sista septemberveckan det.
