Men hej! Inser att jag inte kan stoltsera som någon flitig bloggare just nu. Räknade till fyra publicerade inlägg i april hittills. Det är för dåligt men så blir det härinne ibland och så får det väl vara. Nästa vecka tar jag bloggrevansch. Barnen har haft påsklov denna veckan och vi har varit på Nötö. Har inte gjort något vettigt alls, eller så är det precis det som är vettigt. Att bara vara tillsammans, låta dagarna lunka på. Här kommer några glimtar dem. Dagarna alltså. Kaffekoppen som jag köpte förra sommaren stod kvar här i köksskåpet. Årets första fräknar har anlänt. Snäck- och stensamlingen på trappen växer stadigt. Min Nötögarderob, plus underkläder och träningskläder i byrån. Camouflage var det här. Blir alltid så fascinerad av naturens alla färger när jag är här. Ben fick äntligen kasta sten rätt ut i havet. Han älskar att kasta saker, vilket nästan alltid är dåligt men på en folktom stenstrand vid havet är det okej. Tröttnar aldrig på denna vy. Eller på att gå och plocka snäckor och stenar från stranden. Hagen där fåren bor om somrarna är fortfarande tom. Hade längtat efter min runda här ute på Ramsvikslandet. Så en om dagen har det blivit. Har sett en ensam svan på flera olika ställen runt oss den här veckan. Undrar om det är samma svan? Har den nyligen blivit ensam? Tänker generellt ganska mycket på djurliv när vi är här. Hur kossorna rör sig, hur fåren låter och hur fåglarna flyger. Mysigt att tänka på tycker jag. Västerhavet i mitt hjärta. Mellis efter runda. Ursäkta extremt obloggig tallrik. Haha, den gjordes i alla hast. Yoghurt, bananer, hallon och jordnötssmör. Gjorde mitt absolut fegaste dopp hittills. Egentligen kvalificerar det sig inte ens som ett dopp men jag gick ner för stegen, doppade rumpan, skvätte vatten på armarna och gnuggade ansiktet i alla fall. Uppfriskande var det. Tur att det finns bastu. Morgonljus och flyttfåglar där borta över klipporna. Som var påväg ut mot ängen vid havet. Får ej nog av detta landskap. Ber om ursäkt för mängden sådana här bilder i detta inlägg. Vårtecken! Som sagt. Färgerna. Ny dag, ny runda. Nästa gång vi är här är allt grönt. Ska alldeles strax sluta men här blev jag så inspirerad av färgerna och texturerna. Naturen är bäst. Absolut team västerhavet. Det är något med det torkade gräset i kombination med klipporna och havet. Längtar till att klipporna är solvarma och havet liiite varmare än nu. Då ska jag ligga raklång här med en påse kanelbullar i strandväskan. Från min favoritklippa. Traditionsenligt besök inne i Hunnebostrand för att äta pizza på Bella Gästis innan vi åkte hem. Skulle jag få bestämma hade det dock blivit lunch här. Bästa stället! Tack och på återseende. Slut på bilddagboken för den här gången.
