Vi har spenderat påsklovet i Trysil som visade sig från sin allra bästa sida. Har nog aldrig sett såhär mycket snö där. Min svärmor och hennes man har en egen hytte här (ej den på bilden) och det är så mysigt att återvända till en och samma plats år efter år. Förutom skidåkning är det mycket sällskapsspel på schemat. Farmor har bättre tålamod än vad jag har för sådant. En dag stormade det rejält uppe på fjället. Men det hindrade inte mig. Skämt åsido. Förstår fortfarande inte charmen med skidåkning. Haha, jag är verkligen sämst. Försöker verkligen gilla det för jag är ingift i en skidfamilj som ÄLSKAR det men jag fattar inte grejen. Älskar dock att vara ute mycket, äta lunch på restaurang i backen, hänga med familjen och mysa i stugan. Uppskattar även transportsträckorna mellan backarna men att stå i liftkö, åka lift (hatar ankarlift på ett sätt) och sen åka nerför är inte min favoritsyssla. Tror att längdskidor är mer min grej. Har provat det en gång och det var skitsvårt. Ska testa igen. Alla tre barn är nu bättre på att åka skidor än vad jag antagligen någonsin kommer bli. Skönt att de ärvde Adams skidgener. Sittlift i sol kan jag iofs uppskatta. Och en afterski med ostbricka utanför hyttan uppskattar jag absolut. Och som sagt - hyttemys. Morgonutsikten från vårt sovrum. Bennie-bus & Maggie-bus. Ny dag, ny lift. Over and out. Nu är jag redo för att möta våren hemma.
